Dom flesta som läser vet nog redan vem jag är men gör en snabb liten presentation om mig själv. Lousie Ekman är mitt namn och fyllde för lite drygt en månad sedan 18 år. Bor med min familj i en villa i Segeltorp. Älskar min familj mest över allt annat och är dem bästa jag har. Går skolan i Nacka Enskilda, många frågar mig ofta hur det kommer sig att jag började där. Jag gick från början i Huddinge gymnasiet men efter bara någon månad bytte jag. Anledningen var att jag trivdes inte i huddinge och Malin och Alexia gick på nacka enskilda och dom tyckte det var bra. Dessutom var det ett snarligt program! jag är riktigt glad att jag vågade byta, det var när gymnasiet började som jag tog tag i skolan och verkligen började plugga och det har lönat sig. Nu är jag inne på sista året och har nog aldrig varit så skoltrött som nu men det är inte långt kvar! På min fritid umgås jag med alla mina underbara vänner, tränar, jobbar mm. Jag har alltid varit en tävlingsmänniska och tränat väldigt mycket. Det är alltid lagsport jag hållt på med dessutom. I 10 års tid höll jag på med hockey. Det var verkligen mitt liv under dessa år. Tränade man inte kollade man på matcher/träningar. Hängde på västeräng/visättra. Åkte allmis och massa mer. Laget jag spelade i var der bästa och aldrig har jag upplevt en sån lagkänsla som det var mellan oss. Dessa tider kommer verkligen vara minnen för livet. Men många slutade och lusten började senare försvinna, vilket var väldigt synd då jag faktiskt var bra på det jag gjorde. Istället började jag spela innebandy, det var något nytt för mig med ett nytt lag vilket fick mig att hitta tillbaka glöden för träning och att träffa massa roliga lagkamrater. Spelade först med huddinge f92, senare slogs vi ihop med junisarna. Efter 3 år fick jag en plats i damlaget som spelar i den högsta serien för damer. Där var jag kvar i lite drygt ett halvår sen saknade jag det gamla och gick tillbaka till junisarna. I våras spelade jag SM med stockholms stadslag och vann guld vilket är min största merit inom innebandyn, storvreta gulden var också stora såklart! Nu har jag tagit en paus från innebandyn då lusten har försvunnit. Efter jul får jag se om jag fortsätter och slutar helt. Som ni kanske förstår har sport och lagidrott alltid varit en stor passion i livet för mig. Något som dessutom betyder mycket för mig är - AIK. har alltid varit så. Kärleken till det laget är stort. Mina vardagar går ut åt att träna, gå i skolan, plugga, gå på matcher, jobba, träffa vänner mm. På helgerna blir det mycket utgångar och jobb. Jag är nöjd med mitt liv, det finns liksom inte så mycket att klaga på egentligen. Visst känner man ibland att allt jobbigt vissa tider. Men det är en del av livet. Jag har inget för framtiden planerat. Vet inte vad jag ska göra. Vad jag ska plugga. Det återstår att se. Längtar till studenten samtidigt som det känns väldigt skrämmande.

NU BLEV DET BAJS LÅNG ÄNDÅ! jajaaa