Vi träffades liksom på chans
på nåt sätt ramla vi in i varann
och tänk att något jag alltid trott
skulle vara så svårt va så lätt
aldrig har kärlek drabbat mig så
och jag vet, jag är hopplöst svår ibland
 
ingen ser och ingen vet
hur du lyser och hur du fångar
upp min skugga när jag är svag
och hur jag älskar att vakna
upp bland dina blonda lockar
 
och aldrig aldrig att jag
tänker låta något ont hända dig
och alltid alltid att jag
kommer vaka över dig
genom mörkret jag leder dig
jag finns i varje steg du tar
så du behöver aldrig mer vara rädd